Om Astma-KOLprog...
Stroke
Info om stroke (video)
Stroke-rehab (kort video)
Stroke mitt i livet
Postpolio
Whiplash
Nackskada
Ryggmärgskada
Parkinson
Belastningsskada
Onkologi
Onkologirehab, program
Multipel Skleros
Smärta
Företagsanpassat
Om astma-kolprogrammen
Astma, vuxna grund
Astma, vuxna forts.
Astma, ungdom 8 dagar
Kol, vuxna grundprog.
Lymfödem
Individuellt program
Multitraumaprogram
Info om stroke (video)
Stroke-rehab (kort video)
Stroke mitt i livet
Postpolio
Whiplash
Nackskada
Ryggmärgskada
Parkinson
Belastningsskada
Onkologi
Onkologirehab, program
Multipel Skleros
Smärta
Företagsanpassat
Om astma-kolprogrammen
Astma, vuxna grund
Astma, vuxna forts.
Astma, ungdom 8 dagar
Kol, vuxna grundprog.
Lymfödem
Individuellt program
Multitraumaprogram
Om Astma-KOLprogrammen
Astma
Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna där många olika celltyper och cellkomponenter bidrar. Den kroniska inflammationen orsakar en ökning i luftvägarnas känslighet som leder till återkommande episoder med pip i bröstet, andfåddhet, tryckkänsla över bröstet och hosta, speciellt nattetid eller tidigt på morgonen. Dessa episoder är vanligtvis associerade med utbredd men variabel luftvägsobstruktion som ofta är reversibel, antingen spontant eller efter behandling. Det finns (minst) två typer av astma: Allergisk och icke-allergisk. Att drabbas av astma kan upplevas som en stor orättvisa och som ett straff. Ett astmaanfall upplevs ofta mycket obehagligt och kan även ge upphov till rädsla, fruktan och panik. Denna rädsla kan kvarstå även under perioder utan sjukdomssymtom, sjukdomen kan då komma att upplevas som ett hot och kommer då att begränsa vårt liv, ibland mer än vad som är nödvändigt. Omvårdnaden av patienter med astma utgår därför från ett helhetsperspektiv där både kropp och själ ges utrymme.
Målsättningen vid behandling av patienter med astma, oavsett ålder, är att uppnå symtomkontroll, förhindra försämringsepisoder, bibehålla normal aktivitetsgrad, behålla normal lungfunktion och förebygga irreversibel luftvägsobstruktion. För att uppnå detta krävs en informerad patient som fått en klar och tydlig rådgivning vad gäller sekundärprevention och åtgärder för att minska risken för luftvägsobstruktion. Varje patient med astma ska ha en egen, individuellt anpassad fungerande behandlingsplan (IP).
Programmen för astmapatienterna är multimodala, det vill säga flera olika professioner arbetar tillsammans med patienten med att finna lösningar för såväl medicinska, kroppsliga och själsliga hinder kopplade till sjukdomen. Under rehabiliteringen på Mälargården får varje patient får ett individuellt omhändertagande med ett individuellt anpassat program som kan innefatta både grupptillfällen och individuella tillfällen, både teoretiska och praktiska inslag. Målsättningen med programmen är att patienten ska uppnå full kontroll över sjukdomen.
KOL
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressive lungsjukdom som karakteriseras av kronisk luftvägsobstruktion. Luftvägsobstruktionen orsakas i varierande proportioner av inflammatoriska förändringar i de små perifera luftrören samt av emfysem i lungvävnaden. Avancerad KOL nedsätter inte bara lungfunktionen utan kan även ge andra medicinska konsekvenser såsom undernäring, muskelsvaghet, benskörhet samt negativ påverkan på psykologisk och social funktion. När kronisk andningssvikt tillstöter påverkas dessutom hjärta, njurar och blodcirkulation. Den i särklass vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning och man beräknar att ca 90% av alla KOL-fall i Sverige är orsakade av rökning. Förändringen i lungvävnaden, som rökningen i många fall alltså har orsakat, är irreversibla men det finns mycket man kan göra för att bromsa upp den snabba lungfunktionsförsämring så att försämringen i stället sker i takt med det normala åldrandet. Detta sker ffa genom livsstilsförändringar. För en KOL-patient är det främst tre områden som är viktiga för förändring:
För att livsstilsförändringar skall lyckas måste patienten få information och kunskaper om vad som behöver förändras. Vårt team motiverar därför patienten till denna förändring och ger patienten den kunskap han/hon behöver om hur man går till väga för att genomföra och bevara en förändrad livsstil. För att uppnå detta innefattar programmet såväl utbildande som behandlande insatser. Utbildningsinsatser som ges under programmet är kopplat till de mer praktiska/aktiva behandlande insatserna där så är möjligt. På så sätt kopplas teori och praktik ihop till en helhet vilket ökar möjligheterna till att den nyförvärvade kunskapen införlivas i patientens aktiva vardag.
Programmet är multimodalt, det vill säga flera olika professioner arbetar tillsammans med patienten med att finna lösningar för såväl medicinska, kroppsliga och själsliga hinder kopplade till sjukdomen. Programmet riktar sig till vuxna med KOL där primärvårdens resurser ej är tillräckliga och/eller där rehabilitering i internatform helt enkelt bedöms vara mer fördelaktig. Under rehabiliteringen på Mälargården får varje patient får ett individuellt omhändertagande med ett individuellt anpassat program som kan innefatta både grupptillfällen och individuella tillfällen, både teoretiska och praktiska inslag. Det övergripande målet är att minska symtomen, förbättra livskvaliteten och öka den fysiska och sociala aktiviteten i det dagliga livet.
Följande program finns utformade (följer avtalet med Stockholms Läns Landsting):
teamet
Patienterna i programmet träffar ett team som arbetar med individen i centrum. I teamet på Mälargården ingår läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietist, kurator och/eller psykolog, arbetsterapeut och fritidsledare som alla har kompetens och kunskap inom området lung- och allergi sjukdomar. Rehabiliteringen utförs alltså av ett specifikt sammansatt team med specialistkompetens för uppgiften.
Resurser och planering finns för ett snabbt medicinskt omhändertagande dygnet runt i händelse av akut försämringstillstånd.
Programmens Innehåll
Arbetet utmärks av ett nära samarbete teammedlemmarna emellan och kännetecknas av ett gemensamt förhållningssätt gentemot patienterna med ledord såsom respekt för individen och ett helhetstänkande i både bedömning/utredning och rehabilitering där både kropp och själ, fysiologi och psykologi, beteende, tankar och känslor ges utrymme. De olika teammedlemmarnas insatser samordnas under rehabiliteringsperioden så att alla delar/insatser verkar i samma riktning som en enhet. Viktiga delar i programmen är:
Utredning/kartläggning
Varje teammedlem utför sin del utav kartläggningen/utredningen av patienten där en klassificering av astmans/KOL-sjukdomens svårighetsgrad sker samt hur den inverkar på patientens liv genom mätning av upplevd livskvalitet, sjukdomens inverkan på vardagliga aktiviteter, inslag av rädsla/ångest och/eller depression, frekvens av akuta sjukvårdstillfällen och akuta försämringstillstånd, frekvens av sjukfrånvaro från arbete, aktuell medicinering, aktuella symptom (inklusive förekomst av nattsymptom och förekomst av ansträngnings- och/eller allergent utlösta symptom (och svårighetsgraden av dessa), ffa vid astma), om individuellt behandlingsprogram (IP) finns utvecklat och om det i så fall fungerar tillfredsställande och aktuella träningsvanor samt mätning sker även av lungfunktion (spirometri), kondition och kroppsmått (BMI och bukmått).
Pulsoximetri och/eller blodgas görs vid FEV1 < 40 procent av förväntat normalvärde. Bedömning görs då avseende förekomst av respiratorisk insufficiens (andningssvikt).
Målformulering
Efter utredningen/kartläggningen träffas teamet och patienten (och närstående där så är aktuellt) och teamet sammanfattar då sina fynd. Utifrån dessa fynd sker därefter i samråd med patienten (och närstående där så är aktuellt) utformning av individuellt behandlingsprogram samt vård-/rehabiliteringsplan. Denna plan ska innefatta en individuell skriftlig behandlingsplan för patienten, om en sådan inte finns och/eller befintlig inte ger symptomkontroll (se ovan). Behandlingsplanen ska ge patienten optimala förutsättningar för egen kontroll av sin sjukdom, möjligheter till egen styrning av behandlingen samt råd om när sjukvårdskontakt bör tas.
Vård-/rehabiliteringsplan utformas även för rehabiliteringsperioden och innefattar såväl utbildnings- och träningstillfällen i grupp och/eller individuella tillfällen med teamets olika medlemmar. Planerna tecknas ner i skrift och förvaras på patientens rum för att kunna vara levande i rehabiliteringsperiodens alla delar. (Planen förs även in i patientens journal.)
Patientutbildning
Astma-/KOLskola. Patientutbildningen har en självklar plats i programmet. Huvudsymtomet vid sjukdomarna är andnöd som i sig är ångestskapande. Genom ett beteendeterapeutiskt program ges möjlighet att minska oron och förbättra egenvården. (Även närstående erbjuds möjlighet att delta i vissa utav utbildningsdelarna.) Övergripande mål för en utbildningen är att skapa bättre förståelse för sjukdomen och följsamheten i behandlingen. Kunskaperna om risker vid sjukdomen ska också ökas med en ökad trygghetskänsla som följd. Man ska alltså lära sig ”att leva med” sin sjukdom med minskad frekvens av sjukskrivning, av akutbesök på sjukhus och generellt minskad frekvens av akuta försämringstillstånd, alltså med en ökad livskvalitet. Vårdpersonalen kontrollerar regelbundet att patienten förstår sin behandling, kan använda sina läkemedel och vet hur man kan kontrollera sina symptom. Utbildningsinsatser som ges under programmet är kopplat till de mer praktiska/aktiva insatserna där så är möjligt. På så sätt kopplas teori och praktik ihop till en helhet vilket ökar möjligheterna till att den nyförvärvade kunskapen införlivas i patientens aktiva vardag. Utbildningsdelarna omfattar även informationstillfälle med Läkare och sjuksköterska om medicinsk kunskap om sjukdomen, medicinering, aktuella medicinska rön, symtomförebyggande åtgärder samt sekundär- och primärprevention (aktuellt för att sprida kunskapen om hur övriga familjemedlemmar och andra kan skyddas). I denna information ingår även information om rökning och dess inverkan.
"Hälsoskolan" , som ingår i alla våra program, ger information om livsstilsfaktorers, såsom motion, kost, sömn, tobaks-, alkohol- och drogvanor samt stress, betydelse för vår hälsa och vår livssituation. Skolan avser skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv. Hälsoskolan genomsyrar hela rehabiliteringsverksamheten och flera professioner samverkar för att ge Dig förutsättningar för ett mer hälsosamt liv. Föreläsningar och aktiviteter sker i huvudsak i grupp där tid ges för reflektion över hur man kan tillvara på detta i sitt liv. Individuellt följs Du upp och planering sker av genomförande av viktiga förändringar inom områdena kost, fysisk aktivitet/motion, sömn, tobaks-, alkohol- och drogvanor samt stress. Motiverande samtal används som arbetsmetod för att öka viljan till förändring.
Rökavvänjning
Sjuksköterskan/psykologen är tillsammans med läkaren ansvarig för rökavvänjningsprogrammet. Vikten av detta konstateras samt för individer som har behov av stöd i detta sätts individuell plan upp för detta arbete med individuella och/eller gruppträffar. Rådgivning ges kompletterat med läkemedel efter behov. Rökavvänjningen sker efter Läkemedelsverkets råd om utformning av rökavvänjningsverksamhet och har en lösningsfokuserad grund med Motiverande Samtal som arbetssätt. I rökavvänjnings-programmet ingår ett individuellt utvidgat samtal inklusive rådgivning om nikotinläkemedel eller förskrivning av annat läkemedel av läkare. Därefter sker 2 träffar/vecka (totalt 6 tillfällen) med professionell rådgivning av beteendeförändrande art.
Coping: Att hantera ett liv med astma
Kurator/psykolog informerar om copingstrategier för hantering av symtom såsom andnöd, rädsla och ångest. Kuratorn kan bistå patienten och närstående med social rådgivning samt ge praktiska tips hur patient och närstående skall kunna hantera sin psykosociala situation.
Ger också information om psykosocialt stöd och samhällets möjligheter till stöd vid olika funktionsnedsättningar. Här kommer även relevanta patientföreningar att bjudas in för att informera om sin verksamhet och hur de kan hjälpa till.
Vid behov ges även kurativa kris-/stressbearbetande samtal med psykolog med kognitiv inriktning. Att lära sig att hantera sjukdomen/symtomen är av yttersta vikt och psykologkontakt kan därför vara av stor nytta.
Fysisk träning
Sjukgymnast informerar om träningens betydelse vid sjukdomen/vinster med att vara fysiskt aktiv samt handleder anpassar fysisk träning i grupp.
Konditions- och styrketräning tränas i grupp varje dag. Uppvärmningen inför passet betonar bröstryggs- och bröstkorgsrörligheten samt uppvärmning av anspända och ansträngda assessoriska andningsmuskler. Träningen, som inkluderar bäckenbottenträning (för att motverka inkontinens), avslutas med avspänningsövningar. Träningen kan ske både på land och i vatten samt genom träning i gymmet, detta för att ge patienterna möjlighet att prova på många olika träningsformer. Ett välutstrustat gym (Gå-/löpband, cyklar, ”crosstrainer”, roddmaskin, styrketräningsmaskiner för ben, bål och armar, ”functional trainer”, fria vikter samt vibrationsträningsapparat är exempel på sådant som ryms i vårt gym), varmvattenbassäng, gymnastiklokal samt vackra natursköna omgivningar finns tillgängliga för träning/aktivitet dygnet runt alla dagar i veckan.
Vid behov kan även sjukgymnasten även ge smärtlindrande behandling (kan ges genom värme, kyla, akupunktur (manuell och el), interferensström, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) , ultraljud, mjukdelsbehandling: massage, vibrationer, stretching, rörelseträning.) och/eller handleda träningen mer individuellt.
Host-, andning och inhalationsteknik
Sjukgymnast informerar om host- och andningstekniker samt undervisar och tränar individuellt andningsmuskulatur, host- och huff-, inhalations- samt andningsteknik.
Näringslära och kostrådgivning
Dietist informerar om näringslära och nutrition samt ger kostrådgivning.
Ergonomisk rådgivning, hjälpmedel samt information kring hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning
Arbetsterapeuten informerar om ergonomi, kraftbesparande i vardagliga aktiviteter och hjälpmedel för detta i grupp.
Då stora inskränkningar ses på patientens vardagliga aktiviteter sker fördjupad utredning av arbetsterapeut. Med hjälp av riktad anamnes, självskattning och tester av olika ADL-moment (dagliga aktiviteter) kartläggs den enskilde patientens sjukdomsrelaterade inskränkningar i vardagslivet, samt hur livssituationen i övrigt ser ut. Behandlingen individualiseras härefter och kan omfatta ergonomisk rådgivning, information, träning, hjälpmedel samt information om hur man går tillväga vid hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning.
Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna där många olika celltyper och cellkomponenter bidrar. Den kroniska inflammationen orsakar en ökning i luftvägarnas känslighet som leder till återkommande episoder med pip i bröstet, andfåddhet, tryckkänsla över bröstet och hosta, speciellt nattetid eller tidigt på morgonen. Dessa episoder är vanligtvis associerade med utbredd men variabel luftvägsobstruktion som ofta är reversibel, antingen spontant eller efter behandling. Det finns (minst) två typer av astma: Allergisk och icke-allergisk. Att drabbas av astma kan upplevas som en stor orättvisa och som ett straff. Ett astmaanfall upplevs ofta mycket obehagligt och kan även ge upphov till rädsla, fruktan och panik. Denna rädsla kan kvarstå även under perioder utan sjukdomssymtom, sjukdomen kan då komma att upplevas som ett hot och kommer då att begränsa vårt liv, ibland mer än vad som är nödvändigt. Omvårdnaden av patienter med astma utgår därför från ett helhetsperspektiv där både kropp och själ ges utrymme.
Målsättningen vid behandling av patienter med astma, oavsett ålder, är att uppnå symtomkontroll, förhindra försämringsepisoder, bibehålla normal aktivitetsgrad, behålla normal lungfunktion och förebygga irreversibel luftvägsobstruktion. För att uppnå detta krävs en informerad patient som fått en klar och tydlig rådgivning vad gäller sekundärprevention och åtgärder för att minska risken för luftvägsobstruktion. Varje patient med astma ska ha en egen, individuellt anpassad fungerande behandlingsplan (IP).
Programmen för astmapatienterna är multimodala, det vill säga flera olika professioner arbetar tillsammans med patienten med att finna lösningar för såväl medicinska, kroppsliga och själsliga hinder kopplade till sjukdomen. Under rehabiliteringen på Mälargården får varje patient får ett individuellt omhändertagande med ett individuellt anpassat program som kan innefatta både grupptillfällen och individuella tillfällen, både teoretiska och praktiska inslag. Målsättningen med programmen är att patienten ska uppnå full kontroll över sjukdomen.
KOL
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressive lungsjukdom som karakteriseras av kronisk luftvägsobstruktion. Luftvägsobstruktionen orsakas i varierande proportioner av inflammatoriska förändringar i de små perifera luftrören samt av emfysem i lungvävnaden. Avancerad KOL nedsätter inte bara lungfunktionen utan kan även ge andra medicinska konsekvenser såsom undernäring, muskelsvaghet, benskörhet samt negativ påverkan på psykologisk och social funktion. När kronisk andningssvikt tillstöter påverkas dessutom hjärta, njurar och blodcirkulation. Den i särklass vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning och man beräknar att ca 90% av alla KOL-fall i Sverige är orsakade av rökning. Förändringen i lungvävnaden, som rökningen i många fall alltså har orsakat, är irreversibla men det finns mycket man kan göra för att bromsa upp den snabba lungfunktionsförsämring så att försämringen i stället sker i takt med det normala åldrandet. Detta sker ffa genom livsstilsförändringar. För en KOL-patient är det främst tre områden som är viktiga för förändring:
- Rökstopp!
- God kost för att undvika viktnedgång
- Fysisk träning för att klara de dagliga aktiviteterna.
För att livsstilsförändringar skall lyckas måste patienten få information och kunskaper om vad som behöver förändras. Vårt team motiverar därför patienten till denna förändring och ger patienten den kunskap han/hon behöver om hur man går till väga för att genomföra och bevara en förändrad livsstil. För att uppnå detta innefattar programmet såväl utbildande som behandlande insatser. Utbildningsinsatser som ges under programmet är kopplat till de mer praktiska/aktiva behandlande insatserna där så är möjligt. På så sätt kopplas teori och praktik ihop till en helhet vilket ökar möjligheterna till att den nyförvärvade kunskapen införlivas i patientens aktiva vardag.
Programmet är multimodalt, det vill säga flera olika professioner arbetar tillsammans med patienten med att finna lösningar för såväl medicinska, kroppsliga och själsliga hinder kopplade till sjukdomen. Programmet riktar sig till vuxna med KOL där primärvårdens resurser ej är tillräckliga och/eller där rehabilitering i internatform helt enkelt bedöms vara mer fördelaktig. Under rehabiliteringen på Mälargården får varje patient får ett individuellt omhändertagande med ett individuellt anpassat program som kan innefatta både grupptillfällen och individuella tillfällen, både teoretiska och praktiska inslag. Det övergripande målet är att minska symtomen, förbättra livskvaliteten och öka den fysiska och sociala aktiviteten i det dagliga livet.
Följande program finns utformade (följer avtalet med Stockholms Läns Landsting):
- Grundprogram för vuxna med astma, 19dgr
- Repetitionsprogram för vuxna med astma, 12dgr
- Program för ungdomar astma, 8 dgr
teamet
Patienterna i programmet träffar ett team som arbetar med individen i centrum. I teamet på Mälargården ingår läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietist, kurator och/eller psykolog, arbetsterapeut och fritidsledare som alla har kompetens och kunskap inom området lung- och allergi sjukdomar. Rehabiliteringen utförs alltså av ett specifikt sammansatt team med specialistkompetens för uppgiften.
Resurser och planering finns för ett snabbt medicinskt omhändertagande dygnet runt i händelse av akut försämringstillstånd.
Programmens Innehåll
Arbetet utmärks av ett nära samarbete teammedlemmarna emellan och kännetecknas av ett gemensamt förhållningssätt gentemot patienterna med ledord såsom respekt för individen och ett helhetstänkande i både bedömning/utredning och rehabilitering där både kropp och själ, fysiologi och psykologi, beteende, tankar och känslor ges utrymme. De olika teammedlemmarnas insatser samordnas under rehabiliteringsperioden så att alla delar/insatser verkar i samma riktning som en enhet. Viktiga delar i programmen är:
Utredning/kartläggning
Varje teammedlem utför sin del utav kartläggningen/utredningen av patienten där en klassificering av astmans/KOL-sjukdomens svårighetsgrad sker samt hur den inverkar på patientens liv genom mätning av upplevd livskvalitet, sjukdomens inverkan på vardagliga aktiviteter, inslag av rädsla/ångest och/eller depression, frekvens av akuta sjukvårdstillfällen och akuta försämringstillstånd, frekvens av sjukfrånvaro från arbete, aktuell medicinering, aktuella symptom (inklusive förekomst av nattsymptom och förekomst av ansträngnings- och/eller allergent utlösta symptom (och svårighetsgraden av dessa), ffa vid astma), om individuellt behandlingsprogram (IP) finns utvecklat och om det i så fall fungerar tillfredsställande och aktuella träningsvanor samt mätning sker även av lungfunktion (spirometri), kondition och kroppsmått (BMI och bukmått).
Pulsoximetri och/eller blodgas görs vid FEV1 < 40 procent av förväntat normalvärde. Bedömning görs då avseende förekomst av respiratorisk insufficiens (andningssvikt).
Målformulering
Efter utredningen/kartläggningen träffas teamet och patienten (och närstående där så är aktuellt) och teamet sammanfattar då sina fynd. Utifrån dessa fynd sker därefter i samråd med patienten (och närstående där så är aktuellt) utformning av individuellt behandlingsprogram samt vård-/rehabiliteringsplan. Denna plan ska innefatta en individuell skriftlig behandlingsplan för patienten, om en sådan inte finns och/eller befintlig inte ger symptomkontroll (se ovan). Behandlingsplanen ska ge patienten optimala förutsättningar för egen kontroll av sin sjukdom, möjligheter till egen styrning av behandlingen samt råd om när sjukvårdskontakt bör tas.
Vård-/rehabiliteringsplan utformas även för rehabiliteringsperioden och innefattar såväl utbildnings- och träningstillfällen i grupp och/eller individuella tillfällen med teamets olika medlemmar. Planerna tecknas ner i skrift och förvaras på patientens rum för att kunna vara levande i rehabiliteringsperiodens alla delar. (Planen förs även in i patientens journal.)
Patientutbildning
Astma-/KOLskola. Patientutbildningen har en självklar plats i programmet. Huvudsymtomet vid sjukdomarna är andnöd som i sig är ångestskapande. Genom ett beteendeterapeutiskt program ges möjlighet att minska oron och förbättra egenvården. (Även närstående erbjuds möjlighet att delta i vissa utav utbildningsdelarna.) Övergripande mål för en utbildningen är att skapa bättre förståelse för sjukdomen och följsamheten i behandlingen. Kunskaperna om risker vid sjukdomen ska också ökas med en ökad trygghetskänsla som följd. Man ska alltså lära sig ”att leva med” sin sjukdom med minskad frekvens av sjukskrivning, av akutbesök på sjukhus och generellt minskad frekvens av akuta försämringstillstånd, alltså med en ökad livskvalitet. Vårdpersonalen kontrollerar regelbundet att patienten förstår sin behandling, kan använda sina läkemedel och vet hur man kan kontrollera sina symptom. Utbildningsinsatser som ges under programmet är kopplat till de mer praktiska/aktiva insatserna där så är möjligt. På så sätt kopplas teori och praktik ihop till en helhet vilket ökar möjligheterna till att den nyförvärvade kunskapen införlivas i patientens aktiva vardag. Utbildningsdelarna omfattar även informationstillfälle med Läkare och sjuksköterska om medicinsk kunskap om sjukdomen, medicinering, aktuella medicinska rön, symtomförebyggande åtgärder samt sekundär- och primärprevention (aktuellt för att sprida kunskapen om hur övriga familjemedlemmar och andra kan skyddas). I denna information ingår även information om rökning och dess inverkan.
"Hälsoskolan" , som ingår i alla våra program, ger information om livsstilsfaktorers, såsom motion, kost, sömn, tobaks-, alkohol- och drogvanor samt stress, betydelse för vår hälsa och vår livssituation. Skolan avser skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv. Hälsoskolan genomsyrar hela rehabiliteringsverksamheten och flera professioner samverkar för att ge Dig förutsättningar för ett mer hälsosamt liv. Föreläsningar och aktiviteter sker i huvudsak i grupp där tid ges för reflektion över hur man kan tillvara på detta i sitt liv. Individuellt följs Du upp och planering sker av genomförande av viktiga förändringar inom områdena kost, fysisk aktivitet/motion, sömn, tobaks-, alkohol- och drogvanor samt stress. Motiverande samtal används som arbetsmetod för att öka viljan till förändring.
Rökavvänjning
Sjuksköterskan/psykologen är tillsammans med läkaren ansvarig för rökavvänjningsprogrammet. Vikten av detta konstateras samt för individer som har behov av stöd i detta sätts individuell plan upp för detta arbete med individuella och/eller gruppträffar. Rådgivning ges kompletterat med läkemedel efter behov. Rökavvänjningen sker efter Läkemedelsverkets råd om utformning av rökavvänjningsverksamhet och har en lösningsfokuserad grund med Motiverande Samtal som arbetssätt. I rökavvänjnings-programmet ingår ett individuellt utvidgat samtal inklusive rådgivning om nikotinläkemedel eller förskrivning av annat läkemedel av läkare. Därefter sker 2 träffar/vecka (totalt 6 tillfällen) med professionell rådgivning av beteendeförändrande art.
Coping: Att hantera ett liv med astma
Kurator/psykolog informerar om copingstrategier för hantering av symtom såsom andnöd, rädsla och ångest. Kuratorn kan bistå patienten och närstående med social rådgivning samt ge praktiska tips hur patient och närstående skall kunna hantera sin psykosociala situation.
Ger också information om psykosocialt stöd och samhällets möjligheter till stöd vid olika funktionsnedsättningar. Här kommer även relevanta patientföreningar att bjudas in för att informera om sin verksamhet och hur de kan hjälpa till.
Vid behov ges även kurativa kris-/stressbearbetande samtal med psykolog med kognitiv inriktning. Att lära sig att hantera sjukdomen/symtomen är av yttersta vikt och psykologkontakt kan därför vara av stor nytta.
Fysisk träning
Sjukgymnast informerar om träningens betydelse vid sjukdomen/vinster med att vara fysiskt aktiv samt handleder anpassar fysisk träning i grupp.
Konditions- och styrketräning tränas i grupp varje dag. Uppvärmningen inför passet betonar bröstryggs- och bröstkorgsrörligheten samt uppvärmning av anspända och ansträngda assessoriska andningsmuskler. Träningen, som inkluderar bäckenbottenträning (för att motverka inkontinens), avslutas med avspänningsövningar. Träningen kan ske både på land och i vatten samt genom träning i gymmet, detta för att ge patienterna möjlighet att prova på många olika träningsformer. Ett välutstrustat gym (Gå-/löpband, cyklar, ”crosstrainer”, roddmaskin, styrketräningsmaskiner för ben, bål och armar, ”functional trainer”, fria vikter samt vibrationsträningsapparat är exempel på sådant som ryms i vårt gym), varmvattenbassäng, gymnastiklokal samt vackra natursköna omgivningar finns tillgängliga för träning/aktivitet dygnet runt alla dagar i veckan.
Vid behov kan även sjukgymnasten även ge smärtlindrande behandling (kan ges genom värme, kyla, akupunktur (manuell och el), interferensström, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) , ultraljud, mjukdelsbehandling: massage, vibrationer, stretching, rörelseträning.) och/eller handleda träningen mer individuellt.
Host-, andning och inhalationsteknik
Sjukgymnast informerar om host- och andningstekniker samt undervisar och tränar individuellt andningsmuskulatur, host- och huff-, inhalations- samt andningsteknik.
Näringslära och kostrådgivning
Dietist informerar om näringslära och nutrition samt ger kostrådgivning.
Ergonomisk rådgivning, hjälpmedel samt information kring hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning
Arbetsterapeuten informerar om ergonomi, kraftbesparande i vardagliga aktiviteter och hjälpmedel för detta i grupp.
Då stora inskränkningar ses på patientens vardagliga aktiviteter sker fördjupad utredning av arbetsterapeut. Med hjälp av riktad anamnes, självskattning och tester av olika ADL-moment (dagliga aktiviteter) kartläggs den enskilde patientens sjukdomsrelaterade inskränkningar i vardagslivet, samt hur livssituationen i övrigt ser ut. Behandlingen individualiseras härefter och kan omfatta ergonomisk rådgivning, information, träning, hjälpmedel samt information om hur man går tillväga vid hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning.
Stiftelsen Mälargården Rehab Center, Box 46, 193 21 SIGTUNA | Besöksadress: Hertigvägen 5
Uppdaterad:11-11-09 © Webgraph Uppdatering [Utskriftsvänligt]
Uppdaterad:11-11-09 © Webgraph Uppdatering [Utskriftsvänligt]
