Polio är en virussjukdom som angriper nervceller i ryggmärgen som styr musklernas aktivitet och leder till en uttalad muskelsvaghet, i vissa fall förlamning. Postpolio är en sen komplikation till en tidigare polioinfektion.

Postpoliosyndromet uppmärksammades internationellt först i början av 1980-talet. Då presenterades vid ett symposium i USA patienter som uppvisade bland annat muskeltrötthet, och som flera decennier tidigare haft polio. Så småningom kom dessa symtom att benämnas postpoliosyndromet. Hur många av de patienter som tidigare haft polio som drabbas varierar beroende hur man definierar syndromet. I dag talar man om 65 -70 % där man åtminstone kan konstatera poliorelaterade symtom efter flera decennier av symtomfrihet. I Sverige brukar man nämna siffran 25 - 30 %.

- Efter stroke är postpolio den vanligaste sjukdomen med neurologiskt bortfall, berättar Kristian Borg. På tredje plats kommer multipel skleros. Vi räknar med att det finns femton tusen människor i Sverige som haft polio och att 2/3 av dessa i dag uppfyller kriterier för ett postpoliosyndrom. Hälften av dem är under 65 år.

Sedan mitten på 1980-talet har man mer och mer uppmärksammat problemet och forskningen har gått från epidemiologi till molekylärstudier.

- Efter den primära infektionen med poliovirus och dess skadeverkningar pågår en kontinuerlig reparations- och kompensationsprocess i kroppen, förklarar Kristian Borg. De kvarvarande nerverna grenar sig, så kallad "sprouting", och innerverar de muskler som tappat sin innervation. Problemet är att dessa kvarvarande nervceller kan bli överbelastade. När tjugo gånger så många muskelfibrer än normalt innerveras av en och samma nerv orkar denna inte med längre och symtomen för postpolio uppkommer.

Vi vet genom studier av ryggmärgvätska att det vid postpoliosyndromet föreligger en inflammatorisk process. Antalet så kallade proinflammatoriska signalsubstanser, cytokiner, är förhöjt vid postpolio. Försök med att sänka halten av dessa substanser i ryggmärgen, som är tecken på en inflammatorisk process, pågår för närvarande. Henrik Gonzales berättar i en annan artikel om de studier som pågår med höga doser av immunoglobuliner och den effekt man hittills sett av denna behandling.

- Förutom muskelsvaghet och smärta, som ses vid postpolio, finner vi även en trötthet fortsätter Kristian Borg. Denna trötthet verkar vara fysisk och någon sänkning av den kognitiva, intellektuella, funktionen har inte kunnat påvisas.

Förutom intravenöst immunglobulin har det tidigare testats ett flertal substanser, exempelvis pyridostigmin, men effekter på symtomen har inte kunnat påvisas.

- Ett problem med studierna på postpolio har varit att dessa har omfattat få patienter och inte varit kontrollerade, konstaterar Kristian Borg. De studier som nu genomförts med höga doser av immunglobulin är emellertid kontrollerade studier, det vill säga att de har varit randomiserade och kontrollerade med placebo.

- Specifik kunskap om sjukdomen är viktig vid rehabilitering av postpolio patienter, säger Kristian Borg. Det gäller att förbättra funktionen i de muskler man har kvar utan att trötta ut de nervceller som fortfarande fungerar. Man skall alltså undvika uttröttning av de muskler som är svaga och träningsprogram skall vara individuellt anpassade. Med dagens fysioterapi kan man förvänta sig 5 - 10 % förbättring efter behandling.

Mälargården har duktiga terapeuter, bra lokaler och närhet till forskningscentra i Stockholm och Uppsala, påpekar Kristian Borg och genom att Karolinska Institutet har förlagt viss forskning kring postpolio till Mälargården får patienterna tillgång till forskningsfronten både när det gäller information och behandling.