Smärta...
Smärta
Programmet är avsett för personer som lider av långvarig smärtproblematik. Det kan till exempel röra sig om personer som drabbats av långvarig smärta efter ett trauma, till exempelvis WAD-problematik (Whiplash Associated Disorders), men också personer som lider av smärta av annan orsak än ett trauma. Till exempel kan det röra sig om personer med mer belastnings- och stressrelaterad smärtproblematik.
I rehabiliteringen på Mälargården ingår deltagaren i grupp om 8 personer där rehabilitering sker både individuellt och i grupp. Rehabiliteringen sker under en 4-veckors period med en uppföljningsvecka ca 6 månader efter avslutad kurs. Uppföljningsveckan rekommenderas för att deltagaren skall kunna få återkoppling till det egna rehabiliteringsarbetet, samt uppföljning av rekommenderade åtgärder. Arbetet sker i multidisciplinära team (Läkare, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator) i ett multimodalt program. Rehabiliteringen fokuseras på att ge varje deltagare information och verktyg för att uppnå ett förbättrat förhållningssätt till problematiken med minskad smärta/smärtupplevelse och spänning, ökad funktion i vardag och arbete samt ökad livskvalité som följd. Stor vikt läggs vid eget ansvar och att skapa motivation och engagemang i rehabiliteringen.
I rehabiliteringen på Mälargården ingår deltagaren i grupp om 8 personer där rehabilitering sker både individuellt och i grupp. Rehabiliteringen sker under en 4-veckors period med en uppföljningsvecka ca 6 månader efter avslutad kurs. Uppföljningsveckan rekommenderas för att deltagaren skall kunna få återkoppling till det egna rehabiliteringsarbetet, samt uppföljning av rekommenderade åtgärder. Arbetet sker i multidisciplinära team (Läkare, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator) i ett multimodalt program. Rehabiliteringen fokuseras på att ge varje deltagare information och verktyg för att uppnå ett förbättrat förhållningssätt till problematiken med minskad smärta/smärtupplevelse och spänning, ökad funktion i vardag och arbete samt ökad livskvalité som följd. Stor vikt läggs vid eget ansvar och att skapa motivation och engagemang i rehabiliteringen.
KARTLÄGGNING/UTREDNING
Tillsammans utför teamet en kartläggning av varje deltagare individuellt och hela livssituation belyses i avsikt att fånga upp hela människan. Information om sjukdomshistoria är alltid viktig men framförallt fokuserar vi på aktuell besvärsbild, resurser och målsättning (mål för rehabiliteringsperioden samt mer långsiktig målsättning).
Utredningen innefattar alltid analys av symptombilden samt analys av funktion och aktivitet i vardag, arbete och fritid. Man bedömer och ser alltså inte bara till arbetsförmågan utan även förmågan/kapaciteten till att klara sitt hem (hushåll och familj) och fritid. Faktorer som är viktiga att belysa i utredningen är även deltagarens ”Self-efficacy” samt Coping-förmåga och -strategier. Grunden för denna utredning/kartläggning görs under deltagarens första vecka på Mälargården men byggs på och revideras efter behov under hela programmet. Den samlade bedömning av deltagaren utförs av hela teamet tillsammans för att fånga upp:
MÅL
Rehabiliteringsteamet sätter tillsammans med deltagare upp mål för rehabiliteringsperioden. Målsättningen ska vara tydlig, realistisk och förankrad i deltagarens dagliga liv. All rehabiliteringsplanering sker med individen i centrum. Eventuell målsättning från inremitterande instans (Försäkringskassa/Landsting/Arbetsgivare eller annan aktör) tas naturligtvis även i beaktande. Utifrån målsättningen utformas en rehabiliteringsplan för att nå uppsatta mål. Stor vikt läggs vid att ge ökad kunskap och insikt i den enskildes problematik samt råd och hjälp till självhjälp.
Vårt övergripande huvudmål för programmet är att den enskilde individen så snart som möjligt skall återfå sin arbetsförmåga, livskvalitet och förutsättningar att försörja sig själv. I detta ser vi stor vikt i att ge en god kartläggning av problematiken samt öka deltagarens teoretiska och praktiska kunskap och förmåga till att hantera och leva med problematiken. Vid långvarig smärtproblematik kan man oftast inte ”bota” men väl lindra och öka funktionen, det vill säga så att man mår och fungerar bättre trots sina besvär. Målsättningen individanpassas alltid.
Tillsammans utför teamet en kartläggning av varje deltagare individuellt och hela livssituation belyses i avsikt att fånga upp hela människan. Information om sjukdomshistoria är alltid viktig men framförallt fokuserar vi på aktuell besvärsbild, resurser och målsättning (mål för rehabiliteringsperioden samt mer långsiktig målsättning).
Utredningen innefattar alltid analys av symptombilden samt analys av funktion och aktivitet i vardag, arbete och fritid. Man bedömer och ser alltså inte bara till arbetsförmågan utan även förmågan/kapaciteten till att klara sitt hem (hushåll och familj) och fritid. Faktorer som är viktiga att belysa i utredningen är även deltagarens ”Self-efficacy” samt Coping-förmåga och -strategier. Grunden för denna utredning/kartläggning görs under deltagarens första vecka på Mälargården men byggs på och revideras efter behov under hela programmet. Den samlade bedömning av deltagaren utförs av hela teamet tillsammans för att fånga upp:
- Hela människan (fysiskt, psykiskt, socialt osv)
- Hela livssituationen
- Både resurser och begränsningar
MÅL
Rehabiliteringsteamet sätter tillsammans med deltagare upp mål för rehabiliteringsperioden. Målsättningen ska vara tydlig, realistisk och förankrad i deltagarens dagliga liv. All rehabiliteringsplanering sker med individen i centrum. Eventuell målsättning från inremitterande instans (Försäkringskassa/Landsting/Arbetsgivare eller annan aktör) tas naturligtvis även i beaktande. Utifrån målsättningen utformas en rehabiliteringsplan för att nå uppsatta mål. Stor vikt läggs vid att ge ökad kunskap och insikt i den enskildes problematik samt råd och hjälp till självhjälp.
Vårt övergripande huvudmål för programmet är att den enskilde individen så snart som möjligt skall återfå sin arbetsförmåga, livskvalitet och förutsättningar att försörja sig själv. I detta ser vi stor vikt i att ge en god kartläggning av problematiken samt öka deltagarens teoretiska och praktiska kunskap och förmåga till att hantera och leva med problematiken. Vid långvarig smärtproblematik kan man oftast inte ”bota” men väl lindra och öka funktionen, det vill säga så att man mår och fungerar bättre trots sina besvär. Målsättningen individanpassas alltid.
INNEHÅLL
Programmet modifieras för att passa varje individ både avseende antalet programpunkter per dag men också avseende intensiteten i de olika programpunkterna.
Nedanstående beskrivning av programmets innehåll inbegriper vad vi som team försöker ge varje deltagare samt hur det kan ske:
KUNSKAP
I programmet ges individuell information utifrån aktuell besvärsbild där orsakssamband till symptomen klargörs samt teamets reflektioner från analysen av deltagarens aktivitet och funktion (kan röra sig både om vardags- och arbetsliv) lyfts fram. Detta ges både individuellt men även genom gruppaktiviteter såsom:
”Kropp- och smärtskola”
Ger undervisning i kroppens anatomi och fysiologi, information om belastning, smärta och smärtfysiologi, hur vi påverkas av långvarigsmärta samt strategier för lindring och hantering av långvarig smärta.
Minne och koncentrationsundervisning
Ger information av orsaken till kognitiva problem som följd av nackskada och/eller långvarig smärtproblematik. Strategier för att underlätta vid minnes- och koncentrationsproblematik gås igenom och lärs ut.
Ergonomi
Undervisningen sker både teoretiskt och praktiskt. Belastningsergonomi ingår även här. Träningen sker genom arbete med EMG-Biofeedback (för att medvetandegöra hur deltagaren arbetar med kroppen, när muskelspänningar uppstår och därigenom lära in skonsamma arbetsställningar och pauseringsteknik) samt med hjälp av videofilmning. Sittande och stående arbetsställningar, avspänning och pausering i arbetet lärs ut och praktiseras.
BEHANDLING och STRATEGIER FÖR LINDRING OCH HANTERING AV SMÄRTAN
Många olika behandlingsformer för smärtlindring (värme, kyla, akupunktur, interferensström, TENS, ultraljud, mjukdelsbehandling, vibrationer, stretching, rörelseträning, avspänning och så vidare) kan erbjudas men fokus ligger alltid på att finna ett fungerande sätt att träna på, ett sätt att röra sig på och allmänt hantera smärtan så att man inte är beroende av smärtlindring som ges utav någon annan utan att man själv kan hantera smärtan så att hinder avseende funktion och aktivitet minimeras. Vikten av ett långsiktigt fördelaktigt beteende framför kortsiktiga lösningar lyfts fram för att skapa en hanterbar situation.
Viktiga moment som ingår är:
Delmomenten leds av våra psykologer men genomsyrar hela verksamheten och programmets samtliga delar!
Programmet modifieras för att passa varje individ både avseende antalet programpunkter per dag men också avseende intensiteten i de olika programpunkterna.
Nedanstående beskrivning av programmets innehåll inbegriper vad vi som team försöker ge varje deltagare samt hur det kan ske:
KUNSKAP
I programmet ges individuell information utifrån aktuell besvärsbild där orsakssamband till symptomen klargörs samt teamets reflektioner från analysen av deltagarens aktivitet och funktion (kan röra sig både om vardags- och arbetsliv) lyfts fram. Detta ges både individuellt men även genom gruppaktiviteter såsom:
”Kropp- och smärtskola”
Ger undervisning i kroppens anatomi och fysiologi, information om belastning, smärta och smärtfysiologi, hur vi påverkas av långvarigsmärta samt strategier för lindring och hantering av långvarig smärta.
Minne och koncentrationsundervisning
Ger information av orsaken till kognitiva problem som följd av nackskada och/eller långvarig smärtproblematik. Strategier för att underlätta vid minnes- och koncentrationsproblematik gås igenom och lärs ut.
Ergonomi
Undervisningen sker både teoretiskt och praktiskt. Belastningsergonomi ingår även här. Träningen sker genom arbete med EMG-Biofeedback (för att medvetandegöra hur deltagaren arbetar med kroppen, när muskelspänningar uppstår och därigenom lära in skonsamma arbetsställningar och pauseringsteknik) samt med hjälp av videofilmning. Sittande och stående arbetsställningar, avspänning och pausering i arbetet lärs ut och praktiseras.
BEHANDLING och STRATEGIER FÖR LINDRING OCH HANTERING AV SMÄRTAN
Många olika behandlingsformer för smärtlindring (värme, kyla, akupunktur, interferensström, TENS, ultraljud, mjukdelsbehandling, vibrationer, stretching, rörelseträning, avspänning och så vidare) kan erbjudas men fokus ligger alltid på att finna ett fungerande sätt att träna på, ett sätt att röra sig på och allmänt hantera smärtan så att man inte är beroende av smärtlindring som ges utav någon annan utan att man själv kan hantera smärtan så att hinder avseende funktion och aktivitet minimeras. Vikten av ett långsiktigt fördelaktigt beteende framför kortsiktiga lösningar lyfts fram för att skapa en hanterbar situation.
Viktiga moment som ingår är:
- Kris- och smärtbearbetande samtal.
- KBT-/Beteendeinriktade insatser
Delmomenten leds av våra psykologer men genomsyrar hela verksamheten och programmets samtliga delar!
UPPBYGGANDE TRÄNING
Möjlighet finns för träning både på land och i vatten (34º varmvattenbassäng), allt efter individuella förutsättningar. Utifrån träningen och behandlingen utformas ett lämpligt upplägg för den fortsatta rehabiliteringen. Kontakt för denna fortsatta rehabilitering tas vid behov. Träningsinsatser som är ofta förekommande för våra deltagare i smärtprogrammet är:
Stabiliseringsträning
Träning där man genom instruktion lär sig aktivera djup, stabiliserande muskulatur. Träningen sker i olika faser och initialt jobbar man med kroppen i liggande eller sittande utan belastning. Träningen kan även bedrivas med hjälp av bland annat Physiorullen®, bollar, theraband och vibrationsträning.
Hållningskorrigering/-träning
Övningar för att öka medvetenheten kring hållningen samt hitta metoder för att korrigera ett ofördelaktigt hållnings- och/eller rörelsemönster. Detta tränas i form av olika övningar exempelvis framför spegel i sittande och stående men även i aktivitet såsom gång. Träning kan ske till exempel med hjälp av bobathboll, kilstöd och hållningsbandage.
Kroppsmedvetenhet
Genom olika övningar, och framför allt ett specifikt sätt att träna på, skapas en ökad medvetenhet om kroppen. Denna träning är avsedd att ge en ökad beredskap att reagera på kroppens signaler och därmed ökade valmöjligheter. Träning sker i grupp utifrån Basal Kroppskännedom men även individuellt genomsyrar kroppsmedvetenheten all träning, oavsett om den sker i gymmet, bassängen, i simulerad eller verklig vardags- eller arbetssituation.
Allmän fysisk aktivering/träning
Den allmänna konditionen är ofta nedsatt hos smärtpatienten. Tidigare träningsformer fungerar kanske inte längre och smärtan har ofta lett till att man har en allmänt lägre aktivitetsnivå. Att hitta en träningsform och nivå för denna som leder till att man återfår så god kondition och styrka som möjligt är därför ett viktigt uppträningsarbetet som måste göras. En handledd, gradvis intensifierande träning sker därför under rehabiliteringsperioden.
Möjlighet finns för träning både på land och i vatten (34º varmvattenbassäng), allt efter individuella förutsättningar. Utifrån träningen och behandlingen utformas ett lämpligt upplägg för den fortsatta rehabiliteringen. Kontakt för denna fortsatta rehabilitering tas vid behov. Träningsinsatser som är ofta förekommande för våra deltagare i smärtprogrammet är:
Stabiliseringsträning
Träning där man genom instruktion lär sig aktivera djup, stabiliserande muskulatur. Träningen sker i olika faser och initialt jobbar man med kroppen i liggande eller sittande utan belastning. Träningen kan även bedrivas med hjälp av bland annat Physiorullen®, bollar, theraband och vibrationsträning.
Hållningskorrigering/-träning
Övningar för att öka medvetenheten kring hållningen samt hitta metoder för att korrigera ett ofördelaktigt hållnings- och/eller rörelsemönster. Detta tränas i form av olika övningar exempelvis framför spegel i sittande och stående men även i aktivitet såsom gång. Träning kan ske till exempel med hjälp av bobathboll, kilstöd och hållningsbandage.
Kroppsmedvetenhet
Genom olika övningar, och framför allt ett specifikt sätt att träna på, skapas en ökad medvetenhet om kroppen. Denna träning är avsedd att ge en ökad beredskap att reagera på kroppens signaler och därmed ökade valmöjligheter. Träning sker i grupp utifrån Basal Kroppskännedom men även individuellt genomsyrar kroppsmedvetenheten all träning, oavsett om den sker i gymmet, bassängen, i simulerad eller verklig vardags- eller arbetssituation.
Allmän fysisk aktivering/träning
Den allmänna konditionen är ofta nedsatt hos smärtpatienten. Tidigare träningsformer fungerar kanske inte längre och smärtan har ofta lett till att man har en allmänt lägre aktivitetsnivå. Att hitta en träningsform och nivå för denna som leder till att man återfår så god kondition och styrka som möjligt är därför ett viktigt uppträningsarbetet som måste göras. En handledd, gradvis intensifierande träning sker därför under rehabiliteringsperioden.
Genom validerade bedömningsinstrument, aktivitetsanalys och observation sker funktionsutredning relaterat till arbete. Ställningstagande tas angående funktion i förhållande till befintligt arbete samt i förhållande till arbetsmarknaden.
Anpassning och åtgärdsförslag för arbetssituationen kan ges både fysiskt, psykosocialt och miljömässigt. Många olika arbetstekniska hjälpmedel kan provas ut.
HEM/VARDAG OCH FRITID
Kartläggningen sker även av de dagliga aktiviteterna utanför arbetet. Även här kan man behöva träna in ett mer skonsamt arbetssätt samt prova lämpliga hjälpmedel som kan underlätta och ökad funktionsförmågan.
Även fritidsintressen inventeras då dessa inte bara kan ge ett viktigt komplement till övriga rehabiliteringsinsatser utan också för att ge ett rikt och stimulerande liv något som spelar en stor roll i hur vi kan hantera och leva med olika svårigheter, såsom långvarig smärta.
+ MAN GES KRAFT OCH STÖD I ATT TÄNKA I NYA BANOR
”Om du kör huvudet i väggen – se dig om efter dörren.”
Genom att träffa andra som befinner sig i en liknande situation och se hur de har löst olika hinder, hur de hanterar problematiken och diskutera lösningar stärker deltagaren.
ARBETSRELATERADE ÅTGÄRDER
Genom validerade bedömningsinstrument, aktivitetsanalys och observation sker funktionsutredning relaterat till arbete. Ställningstagande tas angående funktion i förhållande till befintligt arbete samt i förhållande till arbetsmarknaden.
Anpassning och åtgärdsförslag för arbetssituationen kan ges både fysiskt, psykosocialt och miljömässigt. Många olika arbetstekniska hjälpmedel kan provas ut.
HEM/VARDAG OCH FRITID
Kartläggningen sker även av de dagliga aktiviteterna utanför arbetet. Även här kan man behöva träna in ett mer skonsamt arbetssätt samt prova lämpliga hjälpmedel som kan underlätta och ökad funktionsförmågan.
Även fritidsintressen inventeras då dessa inte bara kan ge ett viktigt komplement till övriga rehabiliteringsinsatser utan också för att ge ett rikt och stimulerande liv något som spelar en stor roll i hur vi kan hantera och leva med olika svårigheter, såsom långvarig smärta.
+ MAN GES KRAFT OCH STÖD I ATT TÄNKA I NYA BANOR
”Om du kör huvudet i väggen – se dig om efter dörren.”
Genom att träffa andra som befinner sig i en liknande situation och se hur de har löst olika hinder, hur de hanterar problematiken och diskutera lösningar stärker deltagaren.
Genom validerade bedömningsinstrument, aktivitetsanalys och observation sker funktionsutredning relaterat till arbete. Ställningstagande tas angående funktion i förhållande till befintligt arbete samt i förhållande till arbetsmarknaden.
Anpassning och åtgärdsförslag för arbetssituationen kan ges både fysiskt, psykosocialt och miljömässigt. Många olika arbetstekniska hjälpmedel kan provas ut.
HEM/VARDAG OCH FRITID
Kartläggningen sker även av de dagliga aktiviteterna utanför arbetet. Även här kan man behöva träna in ett mer skonsamt arbetssätt samt prova lämpliga hjälpmedel som kan underlätta och ökad funktionsförmågan.
Även fritidsintressen inventeras då dessa inte bara kan ge ett viktigt komplement till övriga rehabiliteringsinsatser utan också för att ge ett rikt och stimulerande liv något som spelar en stor roll i hur vi kan hantera och leva med olika svårigheter, såsom långvarig smärta.
+ MAN GES KRAFT OCH STÖD I ATT TÄNKA I NYA BANOR
”Om du kör huvudet i väggen – se dig om efter dörren.”
Genom att träffa andra som befinner sig i en liknande situation och se hur de har löst olika hinder, hur de hanterar problematiken och diskutera lösningar stärker deltagaren.
UTVÄRDERING
Under rehabiliteringsperioden sker en kontinuerlig utvärdering för att se resultat av utförda åtgärder. Detta sker framförallt genom skattning (VAS, Smärtdagbok/protokoll) av olika besvär men också förmågor såsom aktivitetsgrad.
Mälargården utvärderar det slutliga rehabresultatet genom enkät till Dig som deltagare avseende nöjdhet med vistelsen på Mälargården Rehab Center (tar upp frågor kring rehabilitering, personal, måltider och städning samt även frågor kring bemötande, delaktighet och omhändertagande), livskvalitétsmätning med EQ-5D och SF-36 samt genom patientspecifik utvärdering av utifrån uppställd Individuell Målformulering och Rehabiliteringsplan genom jämförelse av objektiva fynd vid in- och utskrivning. Då programmet innefattar både funktionshöjande insatser men också mot att skapa beteendeförändring kommer den individuella rehabiliteringsplanen innefatta mål av dels funktionshöjande karaktär men också beteende-/livsstilsmässiga. Utvärdering sker genom standardiserade tester för att utvärdera objektiva och subjektiva variabler.
Deltagaren träffar teamet för avstämning och utvärdering av uppsatta mål samt för att formulera vidare målsättning för de närmaste 6 månaderna (Konkret: Vad, När, Var och Hur ska besvaras i planeringen!).
ÖVERRAPPORTERING/FORTSATT PLANERING
I slutet av rehabiliteringsperioden erbjuds ett rehabiliteringsmöte. I detta möte deltar självklart deltagaren själv, teamet samt aktörer som är/ska vara involverade i den fortsatta rehabiliteringen. Det rör sig ofta om ansvarig handläggare vid Försäkringskassan och arbetsgivaren men även andra aktuella aktörer bjuds in att delta där så är aktuellt.
Utförlig skriftlig rapport skickas till inremitterande instans, hem till deltagaren samt vid önskemål även till andra aktuella aktörer (t.ex. arbetsgivare, behandlande personal på hemorten) om deltagaren ger sin tillåtelse till detta. Plan för den fortsatta rehabiliteringen på hemorten finns där nertecknat och deltagaren har ett hemträningsprogram som han/hon är väl insatt i. Vid behov/önskemål tas kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan behandlande personal, som planeras medverka i den fortsatta rehabiliteringen, på hemorten.
NÄRSTÅENDESTÖD
Närstående kan ofta få ta ett stort ansvar som kan vara tungt att bära. Information under rehabiliteringsperioden kan därför ges därför både till patient och närstående, både muntligen och skriftligen.
Förutom möjlighet för närstående att vara delaktig i samtliga, både praktiska och teoretiska, moment i programmet finns också ett speciellt närståendeprogram utformat. Kuratorn anordnar anhörigträffar där ett flertal närstående träffas tillsammans med de drabbade. Bland annat får man då som närstående lära sig mer av problematiken och hur detta påverkar både deltagaren och närstående. Att möta andra närstående i liknande situation kan ofta ge ett värdefullt stöd i processen.
VÄLKOMNA TILL MÄLARGÅRDEN REHAB CENTER!
Under rehabiliteringsperioden sker en kontinuerlig utvärdering för att se resultat av utförda åtgärder. Detta sker framförallt genom skattning (VAS, Smärtdagbok/protokoll) av olika besvär men också förmågor såsom aktivitetsgrad.
Mälargården utvärderar det slutliga rehabresultatet genom enkät till Dig som deltagare avseende nöjdhet med vistelsen på Mälargården Rehab Center (tar upp frågor kring rehabilitering, personal, måltider och städning samt även frågor kring bemötande, delaktighet och omhändertagande), livskvalitétsmätning med EQ-5D och SF-36 samt genom patientspecifik utvärdering av utifrån uppställd Individuell Målformulering och Rehabiliteringsplan genom jämförelse av objektiva fynd vid in- och utskrivning. Då programmet innefattar både funktionshöjande insatser men också mot att skapa beteendeförändring kommer den individuella rehabiliteringsplanen innefatta mål av dels funktionshöjande karaktär men också beteende-/livsstilsmässiga. Utvärdering sker genom standardiserade tester för att utvärdera objektiva och subjektiva variabler.
Deltagaren träffar teamet för avstämning och utvärdering av uppsatta mål samt för att formulera vidare målsättning för de närmaste 6 månaderna (Konkret: Vad, När, Var och Hur ska besvaras i planeringen!).
ÖVERRAPPORTERING/FORTSATT PLANERING
I slutet av rehabiliteringsperioden erbjuds ett rehabiliteringsmöte. I detta möte deltar självklart deltagaren själv, teamet samt aktörer som är/ska vara involverade i den fortsatta rehabiliteringen. Det rör sig ofta om ansvarig handläggare vid Försäkringskassan och arbetsgivaren men även andra aktuella aktörer bjuds in att delta där så är aktuellt.
Utförlig skriftlig rapport skickas till inremitterande instans, hem till deltagaren samt vid önskemål även till andra aktuella aktörer (t.ex. arbetsgivare, behandlande personal på hemorten) om deltagaren ger sin tillåtelse till detta. Plan för den fortsatta rehabiliteringen på hemorten finns där nertecknat och deltagaren har ett hemträningsprogram som han/hon är väl insatt i. Vid behov/önskemål tas kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan behandlande personal, som planeras medverka i den fortsatta rehabiliteringen, på hemorten.
NÄRSTÅENDESTÖD
Närstående kan ofta få ta ett stort ansvar som kan vara tungt att bära. Information under rehabiliteringsperioden kan därför ges därför både till patient och närstående, både muntligen och skriftligen.
Förutom möjlighet för närstående att vara delaktig i samtliga, både praktiska och teoretiska, moment i programmet finns också ett speciellt närståendeprogram utformat. Kuratorn anordnar anhörigträffar där ett flertal närstående träffas tillsammans med de drabbade. Bland annat får man då som närstående lära sig mer av problematiken och hur detta påverkar både deltagaren och närstående. Att möta andra närstående i liknande situation kan ofta ge ett värdefullt stöd i processen.
VÄLKOMNA TILL MÄLARGÅRDEN REHAB CENTER!
Stiftelsen Mälargården Rehab Center, Box 46, 193 21 SIGTUNA | Besöksadress: Hertigvägen 5
Uppdaterad:10-03-02 © Webgraph Uppdatering [Utskriftsvänligt]
Uppdaterad:10-03-02 © Webgraph Uppdatering [Utskriftsvänligt]
